Nä! Iphone 4 är verkligen inte HÄR.
Frågan är var den är för någonstans.
Jag beställde en Iphone den 8 juli från England. För snart en månad sen.
Den är inte HÄR.
Snarare är den DÄR.
Jag skulle hellre se att den var HÄR.
Men pengarna är dessvärre DÄR.
För att sammanfatta: Jag har ingen Iphone och dessutom har jag en tråkig blogg.
Men jag har en biljett till Inception ikväll.
Jaja. Man kan inte ha allt.
Ihopfällbar med sex rotorer.
Omöjlig att krascha.
Man kan montera kamera rakt på helikoptern och filma HD när den flyger.
Vill-ha-faktorn är enorm.
Liksom priset. En sån här Draganflyer X6 kostar 18.900 dollar.
ARTONTUSENNIOHUNDRA DOLLARS!
Ja jäklar!
Läs mer här!
Snälla farbror kines.
Tillverka denna nu.
BUMS!
EMBED-Slow Motion Destruction – Watch more free videos
Idag känns det som ingenting går i slow motion på jobbet.
Därför en film i slow motion.
Så. Jäkla. Snyggt.
Jag har sex Spottifaj-invitations.
Nån som vill ha?
Först till kvarn.
PS. Jag menar så klart Spotify.
DS.
Jag får stånd. Detta klipp är helt jävlar sinnesrubbat. En sak jag hållit ganska tyst om är mitt enorma intresse för bilar. När jag tänker efter så inser jag att jag knappt bloggat om det alls faktiskt. För bara några år sedan hade jag en trimfirma utanför Stockholm. Vi var ganska värdelösa och förstörde våra kunders bilar oftare än vad vi nådde bra resultat. När jag tänker efter så tror jag att allt vi satte våra labbar i gick sönder på ett eller annat sätt. Men det är skit samma nu.
Jag har i alla fall haft lite roliga bilar i mitt liv, men när jag ser den här filmen så inser jag att jag inte varit med om ett skit.
En Mini Cooper. Från 1968. Med en 260 hästars Hayabusa-motorcykelmotor.
Den låter såååååå arg.
Så fruktansvärt elak.
Så inbjudande.
Jag var bara tvungen att lägga upp det här klippet.
Och alla som har invändningar över att de kör som idioter på en allmän väg med risk för folks liv kan dra åt helvete.
För… satana perkele, ei saa päitääää va underbart det låter.
Eller som Blondinbella skulle skrika: CRAVINGS!
Jag dricker färsk juice nästan varje dag.
I veckan gömde Stella (eller Malcolm, fortfarande under utredning) min juicepress så jag inte kunde hitta den.
Så idag gick jag och löpte detta monster. En råsaftcentrifug. Jag köpte en Blu Ray-spelare också, men den kommer jag returnera efter en efterföljande diskussion med min fru som likaväl kunde resulterat i en skilsmässa. Men denna behåller jag, för nu kan jag göra egen juice av nästan vad som helst. Jag har redan hunnit inviga den. Jag har gjort:
Ananas- och apelsinjuice med en stänk av ingefära.
Äpple- och morotsjuice med lite apelsin.
Druvjuice.
Päronjuice.
Tomatjuice.
Allt detta bara igår.
Jag har kommit på mig själv med att vandra omkring i mitt hem och fundera på om saker och ting i min närhet är juiceiga. Alltså, går det att göra juice på dem? Enligt min fru har jag något stressat i blicken när jag scannar av min närmiljö. Igår tvingade jag henne att åka till butiken och köpa tre kilo apelsiner efter jag tömt vårt hem på saker som det var möjligt att göra juice på.
Mycket kan man säga om mig, men när jag gör något så gör jag det på allvar.
Klaus, juicemannen.
