Tyskungen

Ja. Var befinner jag mig?

Ja, jag lever.

Men jag har sjukt ont i benet.

Note to self: Gå inte och SMS:a samtidigt, och håll uppsikt på utställda blomlådor.

Annars finns en överhängande risk för ont i knät.

Annars var helgen bra, lite kärleksbekymmer bara.

Återkommer i frågan.

Detta kommer bli intressant.

En ö i Blekinge skärgård.

Enorma mängder sprit och (antagligen) regn.

Ett tält.

Jag och Thobbe.

Som upplagt för ett ”Brokeback Mountain”-ögonblick.

He never saw it coming.

Skrev lite om alla självutnämnda ”socialamedieexperter” som finns där ute:

Läs här: http://kingmakerglobal.se/2010/08/10/tio-fragor-att-stalla-till-en-socialamedieexpert/

Vi har varit ute och rest i flera dagar.

Suttit i bilen och varit på djurpark och suttit i bilen och varit hos en gammal tjejkompis. Och suttit i bilen. Jag måste säga att jag ÄLSKAR den där bilen.

Igår var vi på Taxinge Slott, eller ”kakaslottet” som barnen kallar det för.

Idag lämnar jag barnen till Rebecka. Sen har jag inte dem på tre veckor.

Tjejen jag är kär i är utomlands.

Jag har en bestämd känsla av att ensamheten kommer infinna sig här efter klockan fjorton-noll-noll idag.

Återkommer med lite bilder och filmer från vår resa lite senare i eftermiddag.

Idag gjorde jag ett litet spontanköp.

En Seat Ibiza Cupra, årsmodell 2011 med 0 mil på mätaren och 180 vilda spanska pållar under huven. Men den drar bara 0,6 liter per mil.

Bilhandlaren tog Fården i inbyte till ett pris jag aldrig hade vågat hoppas på.

Imorgon åker vi spanskt hem till Stockholm.

Det var kanske lite oväntat. Men väldigt roligt.

Det var länge sen jag spontanköpte nåt för mer än 200.000 kronor senast. När jag tänker efter har det nog aldrig hänt förut. Just nu är jag helt hög på shoppingkicken. Så jävla go och varm känsla!

Jag har noterat att jag har mellan 600 och 900 läsare om dagen här på bloggen. Det är ganska många det för en så här trött blogg.

Jag är lite nyfiken hur just du hittat hit. Vore därför kul att få reda på följande:

1. Är du en gammal ”trogen” läsare som varit här sen Tyskungen-eran eller kommer du från min blogg (ensammapappan) på Alltombarn? Eller har du rent av hängt med sen ”Att stalka Alex Schulman”-bloggen?

2. Vad vill du helst läsa om här?

3. Var bor du?

4. Hur gammal är du?

5. Har vi legat med varandra?

6. Om nej på fråga 5. Är du snygg? Och tjej? Eller kille? Eller en get? Äsch förresten. Allt funkar.

7. Oavsett om du är tjej eller kille. Skulle du kunna tänka dig att träffas i verkliga livet och ”ta en fika” eller ”hänga lite”? Eller verkar jag vara en läskig ruskprick? Anledningen till att jag frågar är för att jag funderar på att utöka min vänskapskrets. Kanske kan bloggen vara en språngbräda för sånt? Vad vet jag!

8. Jag ska designa om bloggen. Är det något speciellt jag ska fundera på?

Som flera av er säkert vet så kommer jag åka på SSWC i år igen. Det ska bli kul att åter igen få vara där tillsammans med vänner i branschen. Jag tar med mig min kollega Thobbe så att han ska få känna på hur det är att hänga med geeksen. Piratförlaget kommer även trycka upp en ”liten” bok med texter från alla som känt för att skriva ihop någon om SSWC, Internet eller kommunikation i synnerhet. Här kommer mitt bidrag som jag baserade på en gammal krönika i Smålandsposten.

Vad innehåller ditt paket?

Idag lever det över 6.9 miljarder människor på jorden. Det innebär att nästan 6 procent av alla människor som någonsin fötts gnuggade gruset ur ögonen i morse. Och befolkningsexplosionen går snabbare än någonsin. Sedan millennieskiftet har antalet människor ökat med nästan en halv miljard och om fyrtio år beräknas vi vara fler än 9 miljarder. En hisnande siffra. Om man bortser från alla religiösa påståenden om mänsklighetens tillkomst så kan vi konstatera att den moderna människan existerat i omkring 70 000 år. Men det som är allra mest fascinerande är att trots att antalet människor formligen exploderat bara de senaste hundra åren så har vi lyckats skapa kommunikationssätt och tekniska lösningar som sammankopplar oss mer än någonsin tidigare.

Utvecklingen har eskalerat så till den milda grad att man idag menar att alla har en relation till varandra genom endast sex personer. Huruvida det varit så enda sedan mänsklighetens begynnelse vet vi inte, men det moderna begreppet kallas ”six degrees of separation”. Vad är då detta? Jo, på 60-talet genomförde man ett experiment i USA där man skickade ut 160 paket till slumpvis utvalda personer. I paketet låg det en liten lapp. Inget mer, och på lappen stod det vem mottagaren var i form av ett förnamn samt personens yrke och bostadsort. Alla som fick ett paket uppmanades att skicka det vidare till någon i deras bekantskapskrets som kunde få försändelsen att komma närmare den slutliga mottagaren. Mirakulöst nog så kom hela 24 paket fram till adressaten, och det visade sig att paketen i genomsnitt färdats via sex personer. Därav uttrycket ”six degrees of separation”.

Flera liknande undersökningar har gjorts efteråt. I en skickades det paket till samtliga världsdelar och resultatet var fängslande nog nästan exakt detsamma. Paketen kom fram till den slutgiltiga mottagaren ända från Kenya, Japan och Frankrike. De hade färdats över kontinenter och länder. Över hav och över berg. Enorma avstånd. Och den gemensamma nämnaren var att alla färdats framburna av dessa människors obändiga vilja att använda sina nätverk. Att kommunicera. Att koppla sig samman och skapa band. Att vara en del av en större ordning.

För mig är varje människa lite som ett oöppnat paket som innehåller en enorm gåva. En ingång till ett osynligt nätverk som är helt obegripligt stort och som sammanfogar oss likt en stor brodyr i mänsklighetens väv. I varje paket finner man ett virrvarr av nya upplevelser och utmaningar. Och dessa paket finns precis överallt runt omkring oss. Stora och små.

Och vet du vad? Det är oftast de mest oansenliga paketen som döljer de allra finaste överraskningarna.

Idag har jag roat mig med att vaxa bilen. Shit vad den behövde det.

Sen fixade jag punkteringen, det gick att laga däcket och det kostade bara 350 kronor. Göttigt.

Antennen skiter jag i, radion funkar lika bra utan.

Satte ut en annons på bilen idag också. 79.000 vill jag ha. Billigaste Focusen på Blocket.

Jag funderar på att strunta i att köpa en ny bil. Man kan åka jävligt mycket taxi och hyra mycket hyrbil för 79.000.

Imorgon får jag barnen, och sen är dom hos mig i två veckor. Det kommer bli jäkligt roligt.

Jo just det, jag höll på att svimma idag också. Var och tog blodprov. Jag har dragit mig för det i över en månad. De vill kolla mina sköldkörtel och bukspottkörtelvärden. Bland annat. Det kan vara de som gör att jag känner mig lite låg.

6 rör tog dom. Efter det andra så höll jag på att svimma. Jag är livrädd för stick. Fick en kall trasa på pannan och drack massor. Sen började jag hyperventilera.

Sen fick jag lägga mig ner.

Jag tål verkligen inte blod.

Tur att man inte är en vampyr.

Eller en tampong.

Igår kväll beställde jag inte bara en utan två iPhone 4 från Storbritannien.

Jag blev ju av med min mobiltelefon förra veckan när jag somnade då jag väntade på bussen. När jag vaknade till så hade jag varken plånbok eller mobil kvar.

Där hade ju historien kunnat vara slut, men icke.

Några dagar senare så visar det sig att någon hittat min plånbok invirad i en Metro på tunnelbanan. Allt är kvar så klart. Utom kort och kontanter.

Körkortet hade de lämnat, och även mitt SL-kort.

Där hade historien kunnat vara slut, men det är den så klart inte.

Tre dagar senare ringer min exfru och jag får ett mail från min moster. Någon har kontaktat dem via mina ICE-nummer (In Case of Emergency) i mobilen.

Jag blir lite förbryllad och ringer upp killen som uppgett namnet ”Daniel” till min kära ex och min moster. Tydligen har han varit väldigt trevlig och tillmötesgående. Underligt nog har han två nummer. Ett som han uppger går till hans jobbmobil och ett som han uppger vara sitt privata.

Så jag ringer upp. Och denna Daniel svarar.

Vi talas vid och under samtalet lyckas han berätta följande för mig:

1. Han jobbar som vakt på Securitas i Västberga (det finns inget Securitas i Västberga, däremot ett G4S som blev rikskänt förra året när nån landade på taket på värdedepån och försvann med en okänd summa pengar). Han utger sig för att vara bilpatrullerande vakt.

2. Han säger att han har två barn.

3. Han är för närvarande i Nyköping och ska jobba natt och vill därför ses sent på kvällen i ett industriområde i närheten av var jag bor.

4. Han har hittat min mobiltelefon liggande i ett gathörn vid Zinkensdamm på Söder dagen efter jag blev av med den.

Jag tycker att det hela låter ganska skumt. Så jag beslutar mig för att googla hans telefonnummer lite.

Och vad hittar jag?

Jo, en väldig massa annonser på olika köp och säljsidor under kategorin hemelektronik. Jag hittar även otaliga sexannonser med nakenbilder på killen, listade under hans ”jobbnummer”. Så jag ringer upp Tele2 och kollar telefonnumren. Och det visar sig att det rör sig om kontantkort. Oregistrerade kontantkort.

Så jag beslutar mig för att göra lite mer detektivarbete. I en av knullannonserna hittar jag en hotmailadress. Så jag går in på Facebook och använder den för att söka upp en facebookprofil. Bingo! Där har jag killen, med bild, ålder och fullständigt namn.

Dessutom hittar jag en oerhört intressant annons på Blocket där denne Daniel erbjuder sina tjänster som husvakt. Annonsen är formulerad nåt i den här stilen:

”Ska ni resa bort och är oroliga för ert hem? Ska du åka på semester och behöver hjälp att titta till huset? Behöver du hjälp att klippa gräsmattan när du är iväg? Ring mig på telefån…” och så telefonnumret och lite kontaktuppgifter.

Typisk inbrottstjuv tänker jag. Och ett lurigt sätt att få reda på när folk åker på semester. Nästan lika utstuderat som att läsa dödsannonser för att få reda på var man kan göra inbrott. Så jag ringer upp Polisen och berättar om resultaten av mina efterforskningar. Plus att jag ger dem namnet på ruskpricken. Det rör sig om ungefär ett lika ovanligt namn som mitt och det visar sig att killen är den enda i Sverige som heter så.

Jag är vid det här laget helt övertygad om att det är tjuven som ringt mig. Men polisen kan som vanligt inte göra något. Inte ens ta en anmälan som listar honom som misstänkt för stölden. jag har i alla fall killens personnummer. Och jag vet följande.

1. Han är tidigare straffad.

2. Han är 23 år gammal. Ogift. Och har inga barn.

3. Han är skriven i Farsta.

4. Han har inte uppburit någon inkomst de senaste tre åren.

5. Han har en skitful tatuering och en rätt liten kuk.

6. Han gillar ett företag som säljer knivar.

Något som jag tycker är intressant är att jag genom att googla lite och använda digitala kanaler kan få fram all denna info. Och polisen får inte fram ett skit.

Något är riktigt snett i landet Sverige.

Men det är ju skit samma, om tre veckor får jag min nya mobil. Förhoppningsvis.

Nu måste jag gå och tvätta ögonen med Klorin. Bilden av en poserande skurk med en cowboyhatt och kuken hängande fritt kommer förfölja mig i mina mardrömmar.

Jag funderar på att luras lite med honom och skicka lite nakenbilder till honom på nån ”snygg donna” och sen arrangera en ”dejt” med en skäggig benknackare. Sen ska jag sitta och skratta åt honom på avstånd när han får sina knäskålar krossade.

Kanske ska jag lösa detta med hjälp av ett oregistrerat kontantkort? Det vore väl oerhört lustigt och ironin, IRONIN!