Svenska humorkalkoner
Ett gäng riktiga kalkoner
Varning för långt inlägg men jag är upprörd. Jag har tittat på TV nästan hela kvällen. Först ut var Room Service på Femman. Samma gamla vanliga. Inget nytt. Johnnie och Mattias bygger lite, retas med inredningsarkitekten och mitt i programmet fejkar Femman en utflykt/ett äventyr som är sådär tokroligt ”spontant”. Programmet avslutas med att bostadsägaren/ägarna hoppar upp och ner och håller på att kissa på sig av glädje. Medan de tokhyllar de två hantverkarna och inredningstjejen så panorerar kameramannen över rummet ”före” och ”efter”. Skillnaden är häpnadsväckande. Hakor faller och förnöjda läten kommer från alla inblandade.
Gott så! När Femman serverar så vet man vad som bjuds. Inga överraskningar alls. Lättsmält underhållning som varken är balsam för själen eller som skaver och ger obehag någonstans. Obehaget kommer först när jag slår över till SVT1 för att ta del av den som man kallar sin ”stora humorsatsning” i höst.
Först ut är Stå upp med Tomas Järvheden. Det märks att detta är en riktigt lågbudgetproduktion. Det var länge sedan jag såg någon misshushålla så med ren talang. Järvheden är relativt begåvad, men programformatet lämnar verkligen en hel del övrigt att önska. Idéen är så fattig att man undrar vem som sovit sig igenom pitchmötet för att sedan i panik tacka ja till programformatet. Bara för att inte göra bort sig genom att avslöja att man inte fattat ett skit då man sovit sig genom programpresentationen. Det känns som att man slängt ihop programmet i panik för att blidka Järvheden efter den fnurra som uppstod i våras då han plötsligt stod programlös pga någon fumlat på SVT. Programmet kändes taffligt och det kändes lite som det var inspelat i en skrubb. Det hela går ut på att Järven berättar en anekdot som handlar om nån i publiken, som sedan generat ska ge sig till känna. Idefattigt och ganska platt.
Därefter kommer Centralskolan med Filippa Bark. Här lyckas man på fem minuter iallafall få mina smilband att riktas uppåt vid åtminstonde ett tillfälle. Det är mer än vad stackars Järven lyckas med på en hel halvtimme tyvärr. Filippa är lika usel som vanligt, men det finns tydligen en rolig figur som heter Andreas som roar lite. Programmet är inte bra, men inte heller fullkomligt uruselt.
Sen toppar man med Henrik Dorsins nya projekt Groteco. Svensk humor när den är som sämst. Totalt poänglöst utan en enda punchline. Dialogen är väldigt skruvad, men på det där obegripliga, ogreppbara sättet. Det är helt enkelt inte kul. Ska man vara galen och ta ut svängarna bör man göra det ordentligt, som Monty Python-gänget, eller modernare versioner som Kids in The Hall, Stella eller som i Trigger Happy TV. Man blandar cabaret i Göteborgstappning med en förvirrad story om en tidsportal till Göteborg 1973 som ligger på Söder i Stockholm. Amerikanska militären kallas in i en jakt efter killarna från masthugget som otvungen traskar fram och tillbaks mellan de två dimensionerna.
Det hela avslutas med en snygg 3D-animation där Globen krossar Kulturhuset (som jag vill minnas var skådeplats för riksdagen på 70-talet då nya riksdagshuset byggdes). Jag anser att man borde lagt lite mer av budgeten på att skramla fram ett par bra gags istället för att bränna allt på en snygg animation. Dorsin är ju väldigt begåvad, så det här tar sig nog. Grotesco Royal i förra årets Humorlabbet var ju bättre än det här, så visst kan dom.
TV4 har samma problem med Parlamentet som nu är inne på sin 126:e säsong. Dessutom kommer man tydligen att bjuda på ytterligare en säsong av Hjälp vars existens endast rättfärdigades av att den låg inklämd mellan två block av ett stort inköpt formatprogram. Sist men inte minst Myggan, Filip och Fredriks humorprojekt som är så lågt och plumpt att jag bara vill sticka ur mig ögonen. Det hela är mycket tragiskt. Varför är det så att svensk television inte kan erbjuda en enda kvalitativ humorserie som är svenskproducerad? Varför är det så svårt att få fram ny, bra humor som vi bjöds på av Hasse och Tage, Magnus och Brasse och Killinggruppen? De enda som håller ställningarna är ju för fan Johan Glans och David Batra. Hoppas att de kommer med något nytt snart.
Jag får väl ta kontakt med Blogg-Björn så kan vi skriva en sitcom ihop. Lika bra att pitcha den på SVT Syd. Dom verkar ju köpa nästan vad som helst.
Vad säger du Björn? Ska vi köra?
Nu ska jag sluta klaga och gå och lägga mig och drömma mardrömmar om hur jag kommer att totalkrascha på mitt nya jobb på Aftonbladet under morgondagen. Vi får hoppas att de inte skrattar år min nya frisyr.>
31 October 2007 at 22:37 Comments (0)
